Fjärrstyrda luftfarkoster, eller drönare till vardags, har blivit allt vanligare. Inte bara som ett redskap för att filma, utan även som hobby. I takt med att utbudet ökar och priserna sjunker så ökar intresset och snart nog är det lika vanligt att man har drönare som att man har en spelkonsol.
Helt riskfritt är det ju inte då luften fylls av sammanfogade plastdelar och elektronik som flyger omkring.
Reglerna för luftfart var länge rätt luddiga på den här punkten, men från och med 9 oktober 2015 kom Trafiksäkerhetsverket, Trafi, ut med nya regler.
Innan du suckar djupt och klagar på alla regler som nämnda verk kommer med, så kan det vara en tröst att veta att dessa regler faktiskt hör till de mer liberala i Europa.
I princip kan man säga att vem som helst får flyga med fjärrstyrda luftfarkoster. Den som ansvarar för flygningen måste dock vara 18 år fyllda.
Detta gäller inte luftfarkoster som är ämnade för barn, utan "vuxenvarianter". Hur vet man skillnaden? Har det med pris och vikt att göra? Nej, så enkelt är det inte. Det blir helt enkelt att avgöra från fall till fall. Säljs drönaren på leksaksavdelningen är saken ganska långt klar. Återfinns den på elektronik- eller hobbybutiken så gäller reglerna. Så där på ett ungefär.
Priserna på drönare varierar mellan några tior för de enklaste leksakerna till ungefär tusenlappen för de som är gjorda för att filma med. Ett övre tak finns naturligtvis inte. En stadig plattform för mer professionellt bruk, med åtta rotorblad och all kringutrustning blir lätt i 10 000-euros prisklass.
Ingen registrering behövs, men nog en anmälan. Genom att gå in på Trafis hemsida kan man enkelt fylla i ett formulär och sedan är anmälan gjord.
Luftfarkosten får faktiskt väga upp till 25 kg vid start! De flesta fjärrstyrda helikoptrar på marknaden väger ett kilo eller två, men eftersom dessa regler även gäller för radiostyrda flygplan som ofta har förbränningsmotor så har man tagit i ordentligt.
Du måste alltid ha synkontakt med luftfarkosten. Det räcker inte med att stirra ner på en skärm eller använda videoglasögon. Du måste ha det som kallas VLOS, visual line of sight. Du skall se var drönaren är och vad som finns omkring den.
Var får man flyga? Så gott som var som helst, så länge det inte är bevakat luftrum, som flygplatser, militära anläggningar eller liknande.
Du skall ha ett ordentligt säkerhetsavstånd till byggnader, ellinjer, master och liknande. Du skall ta i beaktande buller, naturskydd och andra miljöärenden. Eftersom de flesta drönare är utrustade med kamera gäller det även att ta integritetsskydd, hemfrid och datasekretess i beaktande.
Får man flyga över en folkmängd? Jo, det är helt okej så länge du är på tillräckligt hög höjd att du hinner nödlanda på säkert ställe om luftfarkosten får problem. Du skall även ha gjort en skriftlig säkerhets- och riskbedömning där du helt enkelt funderar igenom vad som kan gå fel och hur du rättar till det.
Börjar det låta komplicerat? Förenklat kan man väl sammanfatta det med att du inte skall vara ivägen för andra och du skall visa hänsyn.
Svårt att förstå alla förkortningar?
UA=Unmanned Aircraft, ett obemannat luftfartyg
UAV=Unmanned Aerial Vehicle, en obemannad luftfarkost
RPA=Remotely Piloted Aircraft, ett fjärrstyrt luftfartyg
RPAS=Remotely Piloted Aircraft System, ett fjärrstyrt luftfartygssystem
Kalla det vad du vill, reglerna gäller för alla.