På den svenska västkusten, mitt emellan Göteborg och Oslo, finns Kosterhavets nationalpark. En unik nationalpark så till vida att den tar fasta på det marina livet.
Till Koster tar man sig enklast med färjorna från Strömstad som trafikerar flera gånger om dagen. Oavsett om det är vackert väder, eller lite mer guppigt, får man redan här en fin bild av skärgården och Skagerrak.
Kosteröarna bildar ett litet skärgårdssamhälle, som sommartid är fullt med turister som kommer för att njuta av den friska brisen och nyfångade humrar, fiskar och musslor. Mot hösten är det däremot mest de ca 320 invånarna som glatt hälsar på allt och alla längs vägarna.
Koster är väldigt långt bilfritt, trots ett litet vägnät. Man kan ta sig fram med elbilar, mopeder, cyklar eller till fots. Vandringsleder finns det gott om. Både på land och under ytan. Här finns nämligen en snorkelled, med informationstavlor som ger en liten inblick i det marina livet.
Sydkoster är som gjort för att cykla mellan de olika pittoreska hamnarna och stränderna. Vill du se fjorden skall du ner till Kyrkosund, vill du svalka av dig är Kilesand kanske någonting för dig. Vackra båthus i olika färger hittar du vid Breviks hamn. Oavsett vilken strand du tar dig till kan du räkna med ett rikt fågelliv och många olika skogstyper på vägen.
Då du vill över till Nordkoster lämnar du cykeln vid linfärjan vid Långegärde och åker över. Här kommer du till den lite vildare sidan av Koster. Längs vandringsleden tar du dig ända fram till Valnäshuvudet. Stora skummande vågor, vidsträckta fält med klappersten, isräfflor i berget och ett och annat får. Garanterat myggfritt då det oftast blåser!
Då du ändå är på norra sidan är det väl värt att klättra upp till Kosters fyrar. Härifrån får du en fin bild av skärgården, och en bit mat i solnedgången ger dig ett fint minne av Koster.