- 1990-talet var på alla sätt ett positivt årtionde.
Det säger Irja Seurujärvi-Kari, lektor i samiska språk och kultur vid Helsingfors universitet och det hon syftar på är forskningen kring den samiska kulturen och utvecklingen för samerna som grupp i Finland.
Seurujärvi-Kari var med och grundade ämneshelheten för sameforskning vid Helsingfors universitet år 1993.
Det var under en tid då attityderna gentemot det samiska växte sig allt mer positiva, både bland den övriga befolkningen och bland samerna själva.
Det här ska ses som kontrast till förhållandena på 1970-talet.
- Då handlade det om att samerna skulle assimileras, smälta in i det övriga samhället.
På 1990-talet fanns samiska redan som undervisningsspråk i skolorna i norra Finland samtidigt som samarbetet med både samer i de andra nordiska länderna och med ursprungsfolk i andra delar av världen hade utvidgats.
- Samernas självförtroende växte i och med det här.
Vi & de
På 1990-talet handlade forskningen om de historiska förhållandena.
- Det handlade mycket om ett offertänkande, hur samerna lidit på olika sätt.
Sakta men säkert har de frågeställningarna fått ge vika för en annan syn.
- Idag handlar det mer om att söka kärnan i det samiska.
- Man kan också se det inom konsten. Förr ville konstnärerna basunera ut det samiska. Nu handlar det också där om att hitta kärnan, det unika, det vackra.
Natur och ekologi
När det gäller forskningen kring ursprungsfolk så tar den idag upp frågor som vilket specialkunnande en folkgrupp har om t.ex. naturen. Det gäller också sameforskningen.
- Det handlar om kunskap som är på väg att försvinna.
Idag är sameforskningen också mer inriktad på nuet jämfört med tidigare då man intresserade sig mer för historien.
- Nu funderar man kring hur livet är idag. Och kring språket, hur det förändras.
Efter hand har forskningen i samisk kultur och språk också fått allt mer synlighet på de olika universiteten.
- Forskningen stöds, anses relevant och syns också utåt.
Uleåborgs universitet har ett institut som bevakar samiska frågor och Lapplands universitet har ett arktiskt centrum där den samiska kulturen ingår.
Idag är allt fler forskare själva samer.
- Fler än någonsin tidigare.
Är det då idag lättare än förr att vare same i Finland?
- Jo jag tycker det. Lite är det kanske en åldersfråga, man får mer självförtroende med åldern, men dels är atmosfären i södra Finland också väldigt positiv nu, t.ex. på universitet och bland beslutsfattare.
Men har du vuxit upp som same så finns det alltid ett litet utanförskap där.
- En känsla av att vara annorlunda. Och är den ännu på ytan så kan saker som den här turistfilmen som nu diskuterats trigga igång den.
Irja har själv inte sett filmen då vi gör intervjun, men hon har läst om den och på basen av det har hon personligen inte känt sig sårad.
Ny forskning om ursprungsfolk
På Helsingfors universitet har sameforskningen denna höst tagit ett steg framåt.
En ny biämneshelhet om världens ursprungsfolk har införts. Tack vare en privat donation finns nu en ny professorstjänst lediganslagen och det här kan komma att påverka också sameforskningen positivt i form av bl.a. fler forskare och fler studerande.
- Det lägger sameforskningen i ett större sammanhang, konstaterar lektor Irja Seurujärvi-Kari.
Hör lektor Irja Seurujärvi-Kari i veckans Kvanthopp i Radio Vega.